13 augusti 2017

Mitt dockskåp





Några har under året undrat hur det gått med det dockskåp, som jag började inreda förra våren. Pysslande med dockskåpet har varit något jag ägnat mig åt, då jag inte haft något annat för mig. Det har inte känts som något som brådskar. Det har varit roligt att få gå och fundera litet över hur man vill ha det. Jag har handlat en del på nätet och besökt Miniatyrmässan, som hålls två gånger om året. Urvalet av dockor och möbler i gustaviansk stil är mycket begränsat. Jag fick specialbeställa madame Lillkvist, dockan med gustavianska kläder, som alltså är husets enda invånare, förutom kökspigan. Några enkla småsaker har jag faktisk lyckats tillverka själv.
Jag ville studera en genuin gustaviansk miljö och inväntade alltså den visning av Skogaholms herrgård, som görs varje sommar på Skansen.
Nu tycker jag ändå att det är dags att visa upp det jag åstadkommit hittills. Det återstår att göra en del kompletteringar och förbättringar, men man kan ändå säga att det är i stort sett klart.
Det går att klicka på bilderna, så blir de större.

Sovrummet

Närbild på toalettbordet

Salongen

Närbild på madame Lillkvist vid kaffebordet

Köket

Närbild på köksbordet. Observera råttan på golvet!


22 juni 2017

Fjärilen - en arkitekturskulptur i Rålambshovsparken





Som jag har berättat tidigare, läste jag konstvetenskap på Senioruniversitetet i våras. Vi fick en hemuppgift under sommaren. Jag valde att skriva om tre offentliga konstverk. Här kommer texten om det andra.

Arkitekturskulpturen Fjärilen av Elli Hemberg är från 1980 och placerad i Rålambshovsparken i Stockholm. Det är en vit kubistisk betongskulptur.
På Stockholms stads hemsida presenteras den på följande sätt: En vindskyddande parkmöbel, en avskild vrå eller ett regnskydd eller som titeln antyder ett avtryck av en fjärils rörelsemönster – det finns många tolkningsmöjligheter. Hela skulpturen skapades först som ett klippark i kartong innan den tillverkades i full skala.
Elli Hemberg, som levde 1896-1994, startade sin konstnärsbana med teckning och måleri för att sedan övergå till skulptur. Hennes genombrott kom sent i livet.
Fjärilen, som är 6,3x4x4,4 meter är baserad på dynamisk symmetri. I korthet kan man förklara detta på följande sätt:  I den organiska världen råder en dynamisk symmetri – livets och rörelsens symmetri. Detta i motsats till den statiska symmetrin, som råder i den oorganiska naturen.
Vid invigningen sade stadsträdgårdsmästare Holger Blom: Fjärilen är arkitektur som fri konst i ordets verkliga bemärkelse. Den ger skydd samtidigt som den fångar upp fältet, solljuset, vattnet och staden. Den ljusa vingen väntar våren. För de tusentals soldyrkarna på den gröna mattan blir den en symbol.
Elli Hemberg är en företrädare för den konkreta skulpturen. Konkretismen leker med rumslig upplevelse och när man förflyttar sig runt konstverken skiftar de ofta i färg och form. 
Jag blev verkligen överraskad då jag kom hem och tittade på mina bilder av konstverket i datorn. Nu såg jag plötsligt att vingen såg högre ut från sidan än framifrån. Vid närmare studier kring Hemberg sätt att arbeta, förstod jag  att detta var ett medvetet val av konstnären och att det väl egentligen är en synvilla.
Jag tycker att Elli Hemberg har en mycket fin rytmkänsla och att skulpturen passar mycket bra in i denna  fartfyllda miljö med biltrafik och många människor som rör sig i parken.

 


14 juni 2017

Tuffsen - en lekskulptur i Humlegården




Som jag tidigare berättat läste jag konstvetenskap på Senioruniversitetet i våras. Efter kursen fick vi elever ett förslag att skriva en essä om tre offentliga konstverk.
Jag har valt ut några, som jag tycker är intressanta. Här kommer texten om det första konstverket i förkortad version.
Tuffsen av Egon Möller-Nielsen är en lekskulptur i betong, som är placerad i Humlegården i Stockholm. Den är från 1949. Egon Möller-Nielsen, som levde 1915-1959, kom till Sverige från Danmark på 1940-talet. Han gjorde amorfa lekskulpturer, som än i dag är i bruk på flera ställen i landet. Det finns inslag av lek och experiment i hans formgivning.
Tuffsen har sina rötter i surrealismen. Den föreställer ingenting alls, utan låter betraktaren eller användaren följa dess kurvor och håligheter, precis som man vill.
Möller-Nielsen var en pionjär för "sociala" skulpturer, som alltså var tänkta att barn skulle vidröra och leka med. Han har fått många efterföljare i landet.
Att jag valt att skriva om denna skulptur, beror dels på att det är en föregångare till fantasifulla lekskulpturer, men också för att jag har en litet personlig koppling till den. Jag gick i skola på Sturegatan på 1950-talet och lekte mycket i Humlegården.
Då jag nu på äldre dar besökte parken för att fotografera skulpturen, hade jag sådan tur att jag träffade på två flickor i 8-10-årsåldern, som var där med sin mormor. Mormodern berättade att de varit på denna plats många gånger och att flickorna älskade skulpturen.




7 juni 2017

Millesgården




Millesgården www.millesgarden.se är en gåva från skulptören Carl Milles till svenska folket. Carl Milles levde 1875-1955. Området är den tomt på Lidingö, som han och hans hustru köpte 1906, där de lät uppföra sitt hem och en ateljé. Området har sedan utvidgats och utvecklats i omgångar under åren. Millesgården innehåller inte bara Carl Milles egna konstverk utan också en del verk av andra konstnärer. Det finns också en konsthall där man regelbundet har utställningar. I trädgården finns vackra träd, blommor, bänkar och servering.
Ta gärna med barn och barnbarn dit. Lämplig ålder från 7 år. Förutom att Millesgården innehåller en mängd vackra skulpturer och sprudlande fontäner, har den också en massa spännande små hus, vindlande trappor, snirkliga gångar och andra fantasieggande skrymslen.
Mitt senaste besök var på Nationaldagen. Det var strålande väder och mycket folk. Flaggorna vajade och en orkester spelade på podiet.


Aganippefontänen

Susanna till vänster och Bågskytten till höger

Europa och tjuren




Guds hand till vänster. De andra är musicerande änglar.


Dagen till ära fick modellbåtentusiasterna sitt...


Musikunderhållning


I publiken stötte jag på körkompisen Maj-Lis iförd Lidingödräkten

Lilla najaden

Poseidon till vänster och i mitten Pegasus

Skridskoåkerskan

Springande vildsvin

29 maj 2017

En lördag i slutet av maj

Lördagen den 27 maj var det ett fantastiskt väder i Stockholm. Jag hade stämt träff med min tidigare kollega Ebba, för att äta lunch på Harpaviljongen. Det är ett väldigt trevlig kafé med uteservering, som ligger på Fiskartorpsvägen nära Stadion. Kaféet har gamla anor. På en skylt får vi veta följande:
Harpaviljongen uppfördes till de olympiska spelen 1912. Paviljongen fungerade som lokal, där vissa tävlande kunde laga sin mat och har även fungerat som vattenförsörjningsställe för maratonlöpare.Några år efter de olympiska spelen, öppnades här ett café och 2004 tillkom även restaurang. Varför det heter Harpaviljongen? Jo, kaféet ligger vid korsningen Planterhagsvägen, som tidigare hette Harvägen. Man har bemödat sig mycket och gjort en väldigt fin trädgård i anslutning till kaféet. Tre äldre män sköter det hela med bravur.
Ebba och jag hade mycket att tala om eftersom vi inte träffats på åratal. Vi arbetade samtidigt på Östermalms bibliotek på 80-talet, innan jag på 90-talet fick en annan tjänst i söderort. Vi har bara stött på varandra helt kort någon gång sedan dess, så nu var det dags att slå sig ner tillsammans och tala om gamla tider på jobbet och om livet som pensionär.

Harpaviljongen. Bilden tagen vid ett tidigare tillfälle.

Ebba och Stella

Väl hemma kunde jag bara sätta mig ner och pusta på balkongen. Så varmt det var! Jag orkade bara kasta en blick på de holländska tulpanerna, som jag satt i min stora kruka. Jag köpte alltså lökarna i Holland i slutet av april. Det speciella med dem är att man kan sätta dem på våren och några veckor senare blommar de. Men tyvärr bara en kort tid. Håller säkert bättre om man har en trädgård att plantera dem i.
Senare på dagen var det dags att vattna i planteringslådan. Nu börjar rädisorna komma.






Så var det dags för middag. Efter en enkel kycklingrätt gjorde jag årets första rabarberpaj. Serverades på balkongen med litet vaniljglass och en kopp kaffe.








Satt sedan en stund och läste i min konsthistoriebok, tog ett glas vin, njöt av den svalkande brisen och tittade på den fantastiska solnedgången.




21 maj 2017

Boktips: För den som reser är världen vacker av Per J Andersson






Per J Andersson är journalist och författare. Han är en av grundarna till resetidskriften Vagabond.
Den bok av honom, som jag just har läst, heter För den som reser är världen vacker. Den är utgiven på Ordfronts förlag 2017.
Per är en människa med enorm reslust. Han har rest på egen hand sedan tonåren. Reslusten eller om man nu skall kalla det äventyrslusten, uppstod då han som 14-åring första gången mötte en riktig RESENÄR. Per var på semester i Grekland med sin far och träffade då en person som reste utan något egentligt mål. Det där lät ju spännande!
I denna bok berättar Per om sina resor, som oftast gått till Indien. Han skriver livfullt och engagerat om resandet och om alla de upplevelser och möten han har under sin resor.
Han drar sig inte för att  berätta om svårigheter, som kan uppstå. En gång var han helt pank och var så hungrig att han började fundera på att stjäla. Och hur skall man kombinera reslusten med familjeliv?
Han berättar också om berömda resenärer genom tiderna och en del om deras resor.

12 maj 2017

Besök i en dockskåpsverkstad





För några veckor sedan fick jag möjlighet att besöka Eva Malmsten, som har en dockskåpsverkstad i centrala Stockholm. Hon kallar den sin Dockskåperia.
Eva har mångårig erfarenhet i branschen. Hon tillverkar miniatyrer till dockskåp och tittskåp. Hon använder huvudsakligen återvunnet material. Det kan vara gamla pappersförpackningar, glasspinnar, utrangerade smycken och mycket annat som man har i ett hem. Självklart behövs sedan en del verktyg och lim.
Eva har givit ut flera böcker i ämnet, den senaste heter I min lilla värld av miniatyrer.
Ibland ordnas kurser och det var en sådan kurskväll jag fick möjlighet att göra ett besök.
De reflexer som uppstått på en del av bilderna beror på att flera av miljöerna var täckta av plastfilm.

Eva visar upp sin senaste bok

Kursdeltagare









Lampor, en del tillverkade av deodorantkulor

6 maj 2017

Rundresa i Holland - blommorna




I mitt förra inlägg berättade jag om de första dagarna på min rundresa i Holland. De två sista dagarna ägnades åt att njuta av blomsterprakt.
Ena dagen bussades vi iväg till ett ställe för att titta på det årliga blomstertåget. Det var verkligen mycket imponerande! Ett hundratal fordon av olika sorter passerade förbi, dekorerade med blommor.
Det var traktorer, skåpbilar, cyklar, lastbilar och vagnar dekorerade på ett mycket smakfullt sätt med fantastiska blomsteruppsättningar.



















Sista dagen på resan tillbringades i den underbara parken Keukenhof. Man bör ha åtminstone 4 timmar på sig för att gå omkring där. Det är mest tulpaner, men också en del andra vårblommor.
Nu blir det mer bilder på blommor...




















Mitt dockskåp

Några har under året undrat hur det gått med det dockskåp, som jag började inreda förra våren. Pysslande med dockskåpet har varit någo...