30 juni 2011

Rapport från en balkongodlare

Min balkong är den med orange markis
I våras  gick jag en kurs i balkongodling hos Medborgarskolan. Den var mycket bra. Vi fick massor av råd och tips. Sista lektionen fick alla göra en egen plan för sin balkong.
Några viktiga saker att tänka på för att lyckas med balkongodling (egentligen kunde man lika väl säga krukodling).
* Ta hänsyn till klimat, läge och form
* Bestäm tema och färger
* Lär dig läsa på växternas etiketter. Tänk på att växter i kruka är mer utsatta än växter på friland. Bor man i Stockholmsområdet bör man välja zon 3 och uppåt.
* Tänk även på val av krukor och möblering
* Snåla inte! Vanligaste orsaken till att krukodlingen misslyckas är faktiskt snålhet. Växterna får för lite av allt: utrymme, jordvolym, näring, vatten och kärlek.
Även dräneringen är viktig . Är det inte hål i lådor och krukor, så måste man göra det. Att bara lägga i lecakulor räcker inte.
Lindesbergskrukan rekommenderas. Den är inte vacker, dessutom dyr.
I år har jag köpt en sådan och planterat en klematis i den med smultron som marktäckare. Förra året planterade jag också en klematis, men då i en vanlig kruka. Den klarade inte vintern, så nu får vi se om detta fungerar bättre. Denna kruka är också mycket större än den förra.



Jag har planterat silvernjurvinda i mina balkonglådor. Kan tyckas litet trist, men det är väldigt blåsigt vid balkongräcket och silvernjurvindan är mycket tålig. I väggamplarna har jag satt snöflingor.






                                                              


För att få en litet färg har jag några röda pelargoner på ett bord. Jag kan inte låta bli att visa en bild på dem, eftersom de i år har blivit ovanligt fina. Fler än jag har väl insett att det enda raka är att köpa sina blommor på en handelsträdgård. Livsmedelsbutikernas blommor håller sällan bra kvalitet.




 Jag har också sått litet persilja. Om allt blir lyckat, kommer jag att fortsätta nästa år med fler växter och kanske till och med ett litet träd.

23 juni 2011

Boktips

Jette A. Kaarsböl är en dansk författarinna, född 1961. Jag har tidigare läst en roman av henne, som heter Den stängda boken. En tråkig titel på en underbar bok.
Nu har jag läst ännu en bok av henne, som heter Din nästas hus. Även den boken tilltalade mig mycket. Den handlar om en 40-årig arkitekt. Hans far går bort och i samband med begravningen får han en nära kontakt med prästen och dennes familj. Detta blir en vändpunkt i hans liv. Bokens titel syftar på det triangeldrama som uppstår. Ett ganska slitet tema i många romaner, men  i detta fall är det gjort med stor inlevelse och trovärdigt.
I Svd skrev Paulina Helgeson " Kaarsböl levererar, innanför det litet konventionella berättandets gränser, en skickligt sammanflätad relationsroman, som ligger med örat tätt mot det mänskliga känsloregistrets alla svängningar."
Jag tyckte mycket om denna bok, även om jag inte tyckte att den når upp till samma nivå som Den stängda boken. Kaarsböl skriver lättsamt och boken blir faktiskt riktigt spännande.
Trevlig sommarläsning!

16 juni 2011

Ulriksdals slottspark och slottsträdgård

Ulriksdal är en oas nära Stockholm. Många av oss har varit där i något festsammanhang. Kanske har man ätit middag på Ulrikdals värdhus eller så har man bevistat en föreställning på Confidencen.
En bra idé är att ta sig dit ut bara för att promenera och njuta av den vackra naturen. Den dagen jag gick där var det varmt och soligt och luften fuktig. Det doftade både från skogen, blommorna och från den närliggande Edsviken.
Man kan promenera genom den vackra slottsparken. Den har både en naturlig del med massor av träd, ängar och vilda blommor där fåglarna trivs och en planerad del alldeles framför slottet.

Ulriksdals slottspark




Ett sådant här litet ekipage kan man möta på vägen









































Efter en kopp kaffe på Slottskaféet kan man fortsätta promenaden genom att gå till vänster bakom Orangeriet. Då kommer man så småningom till Ulriksdals slottsträdgård. Det är en välkänd handelsträdgård, som drivs av Bosse Rappne.  Obs! Varning för bilder som gör dig köpsugen!

En äppelträdsallé leder upp till trädgården

Mängder av Rhododendron



Gerania

Massor av pelargoner


Pelargon White splash


Pelargon Millfield Rose


Pelargon Orange Splash


Litet inspiration

9 juni 2011

Vasaskeppet




Vasaskeppet är världens äldsta bevarade 1600-talsskepp och det är 50 år sedan det bärgades.
Jag kommer fortfarande ihåg hur jag satt klistrad vid TV-n den dagen 1961, då Vasa bröt ytan. Visst var det fascinerande!
Senast jag besökte Vasamuseet var på 1980-talet. Nu var det alltså dags för ett nytt besök.
Det har ju hänt mycket på dessa 25 år. Bogspröten har monterats och två bevarade originalmaster samt en kopia har monterats. Likaså har skeppet återfått sin stående underrigg. Flera skulpturkopior har bemålats och ställs ut. Man har även installerat en ny klimatanläggning. Vasamuseet slog 2009 besöksrekord med 1 154 615 besökare. Ja, det gäller att passa på. Vasaskeppet kommer inte att finnas för evigt, slår man fast på den mycket informationsrika hemsidan www.vasamuseet.se

Bit av segelduken


Mina två barnbarn Lukas och Pontus begrundar skeppets akter



Modell av Vasa

Utställningen runt Vasaskeppet är mycket intressant. Man visar hur bärgningen gick till och man visar massor av föremål och några av de skelett man hittat. Man redovisar analyser man gjort av dessa. Kopior och modeller  har tillverkats och med hjälp av dessa försöker man sätta in föremålen och människorna ombord i ett större sammanhang.
Missa inte filmen om Vasa, som visas i filmsalen!

Tumvante av skinn från Vasa
Så kan en av skeppsmännen ha sett ut

2 juni 2011

Hjorthagen - D.3

Här kommer det sista inlägget om Hjorthagen

Gerleborgsskolan (hörnet Jägmästargatan/Skogvaktargatan)
Gerleborgsskolan är en konstskola, som är inhyst i den byggnad som en gång var Hjorthagens folkskola. Huset byggdes 1902 och är områdets enda kvarvarande träbyggnad.

Gerleborgsskolan

Värtaverket
Värtaverket togs i bruk 1903. I början eldade man med kol. Numera produceras fjärrvärme och el i två stora kraftvärmeverk, ett oljeeldat och ett eleldat. Ett biobränsleeldat kraftvärmeverk  finns också - Fortum Värme.
Inom Värtaverkets område har det med åren vuxit fram en speciell flora med många sällsynta växtarter, som inte har sitt ursprung i Sverige. Växterna förmodas ha kommit med kolleveranserna. Kolet kom ju från hela världen och med detta följde ofta frön och växtdelar. Värtaverket har fått en alldeles egen och bitvis unik fauna.
Utsmyckningen på Värtaverkets ackumulator är ett av Europas största konstverk. Den är gjord av konstnärinnan Angela Utbult.


Sammanfattningsvis kan man konstatera att i det dåtida Hjorthagen var många fattiga, men gemenskapen och solidariteten stor. Hjorthagen kallades en gång det röda Hjorthagen, men det kan man definitivt inte kalla det längre. I dag röstar de flesta hjorthagsbor borgerligt.

Framtiden
Hjorthagen är på väg mot en ny epok i det hållbara samhället. Det har just påbörjats en utbyggnad av det som kallas Norra Djurgårdsstaden, som består av Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Det är just nu Sveriges största stadsutvecklingsområde. Den nya stadsbebyggelsen skall utvecklas i symbios med Gasverket, Värtaverket och hamnen på sjösidan samt med Nationalstadsparken. Innerstadsbebyggelse och nära ytterstadens naturupplevelser. Så mycket som möjligt av den äldre och industrihistoriska bebyggelsen kommer att bevaras. Här skall en modern, innovativ och miljöanpassad stadsdel växa fram till år 2025. Man räknar med 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser.
Planeringsarbetet för arbetsplatser, bostäder, service och kultur pågår för fullt. Första spadtaget för bostäderna togs våren 2011. I Södra Värtahamnen kommer det också att bli lokaler för handel och en utbyggd pir. Det pågår även en utbyggnad av kollektivtrafiken och vägnätet.
Själv bor jag med utsikt mot Hjorthagen och som många andra lidingöbor följer jag utvecklingen med stort intresse. Den kommer ju att påverka oss också.





Källor: Jag har tagit uppgifterna i mina tre inlägg om Hjorthagen från den litteratur om stadsdelen, som finns på Stockholms stadsbibliotek, framför allt från boken Hjorthagen av Karl-Olov Arnstberg och Birgitta Bergström. Desutom har jag använt en del uppgifter, som finns på stadens hemsida www.stockholm.se/norradjurgardsstaden samt www.ostermalm.stockholm.se/miljoagenda
Hösten 2011 beräknas en ny bok om Hjorthagen att publiceras. Den är skriven av Mats Rehn och kommer att heta Hjorthagen och runtomkring.

Gems weekly photo challenge - LITEN

Jag har ett dockskåp och bilden föreställer dockskåpets absolut minsta föremål, en parfymflaska. Den är 7 mm hög och 5 mm bred. Den inneh...