26 maj 2011

Hjorthagen - D.2

Idrottsplatsen
Hjorthagen har sedan lång tid en aktiv och framgångsrik idrottsverksamhet. Storstrejken på Värtagasverket 1909 låg  till en stor del bakom bildandet av Värtans idrottsklubb. Förutom kampen för kraven och de ekonomiska svårigheterna fanns sysslolösheten. Arbetarna var inte vana att vara lediga och några satte igång att lira boll.

Kvarteret Skytten
Mittemot idrottsplatsen ligger kvarteret Skytten, som byggdes 1908-10. De är de första hyreskasernerna i Hjorthagen. De kallades för Gula husen. Gården är ett fint exempel på en grönskande och levande gård. De stora nivåskillnaderna ger unika möjligheter till många olika "rum" i rummet. Skogsdungen på gården lockar till sig många fåglar.


Gård i kvarteret Skytten
Gasverket
År 1853 tändes den första gasgatulyktan i Stockholm. Det var startskottet för en snabb utveckling och gasverket i Hjorthagen byggdes för att möta det galopperande behovet av gas. Gasverket byggdes under åren 1890-93. Dåtidens store stockholmsarkitekt Ferdinand Boberg ritade de fantastiska byggnaderna i tegel. Gasen framställdes ur stenkol. En framställning som lämnade efter sig sot, koldamm och svavelrök. Förutom gas erhölls koks, tjära, bensen, pyridin och flera andra produkter som användes eller såldes vidare. Från 1972 framställdes visserligen gas på ett mindre miljöskadligt sätt, men rester av giftiga ämnen har funnits kvar i marken runt gasverket och man har varit tvungen att sanera för att kunna påbörja utbyggnaden. Den 18 januari 2011 stängdes gasen av för gott.


Böcklingbacken (backen nedanför Trollhättevägen)
Namnet Böcklingbacken kommer från det böcklingrökeri som länge låg i slutet av backen. Hjorthagen var fortfarande landsbygd när de första arbetarna kom i slutet av 1800-talet. Här och var kan man se spår av odlingar.
Hela Ladugårdsgärdet var obebyggt, dagens Storängsbotten var kärrmark och det var tätt med skog både på Gärdet, i Hjorthagen och förstås i Lill-Jansskogen. Arbetarna drygade ut hushållet med att ha grisar och kaniner på "Ängen" (nuvarande idrottsplatsen) och man odlade grönsaker där kvarteret Abessinien ligger idag. I grönområdet i korsningen Gasverksverksvägen/Fiskartorpsvägen, kallat Ekbacken, byggdes under 1910-talet ett antal villor avsedda för vid gasverket tjänstgörande ingenjörer.

Kvarteret Abessinien
Kvarteret Abessinien omfattar kvarteren väster om Porjusvägen.
Trångboddhet och dåligt underhåll skapade missnöje med bostadsförhållandena. I början av 1930-talet kläcktes bland arbetarna idén om ett nytt bostadsområde i Hjorthagen med billiga och bra lägenheter. Staden ställde mark till förfogande och byggmästare Olle Engkvist lät Hakon Ahlberg rita bebyggelsen. En bostadsrättsförening bildades och 1937 var området klart.Ett rationellt seriebyggande prövades för första gången i stor skala. Husen uppfördes som smalhus med funktionellt planerade och genomgående lägenheter. Byggnaderna är väl anpassade till terrängen.



Hus i kvarteret Abessinien

Smalhusområdet Abessinien är ett exempel både på tidiga bostadsrättsföreningar för arbetare och på hur arkitekten enligt funktionalismens synsätt planerade ett bostadsområde från stadsplan till lägenhetsdetaljer.

Tredje och sista inlägget om Hjorthagen kommer nästa vecka.

19 maj 2011

Hjorthagen - den lilla stadsdelen med den stora framtiden D.1




Hjorthagen sett från Lidingö








Hjorthagen är en stadsdel i nordöstra Stockholm. En mycket omfattande utbyggnad har just börjat där.

Historik
På kartor från 1100-talet kan man se att det nuvarande Hjorthagen var en ö, som kallades Husarne och Husarhagen. Det har inte med husarer att göra. Husar är en gammal pluralform av hus. Betoningen skall alltså vara på första stavelsen. Namnet finns kvar i Husarviken, som ligger bredvid Hjorthagen.
Namnet Hjorthagen fick området i början av 1800-talet när hjortar flyttades dit från Djurgårdens jaktpark. De kom senare att flyttas över till Gripsholm, då Stockholms stad i slutet av 1800-talet köper marken. Hjorthagens epok som industristadsdel inleds därmed i och med att staden först bygger en hamn, Värtahamnen, sedan ett gasverk, Värtagasverket och i början av 1900-talet ett elverk, Värtaverket. De två sistnämnda efter ritningar av Ferdinand Boberg. Dessa byggnader, som ju i dag är utbyggda, har sedan kommit att sätta sin prägel på området.
Hjorthagen kan sägas vara en av Stockholms första industristadsdelar. Det var som ett gammalt brukssamhälle och denna karaktär behölls i stort sett fram till att man rev de sista träkåkarna i början av 1960-talet. Då kom ju också tunnelbanan hit. Det  nuvarande Hjorthagen började bebyggas i slutet av 1800-talet för att ge bostäder åt dem som arbetade i Värtahamnen och på industrierna, gasverket och senare också elverket. Man byggde de så kallade Gasverksvillorna med enrumslägenheter. De innehöll WC och kakelugn, vilket ansågs mycket modernt. Det var låg hyra, men bostaden var bunden till anställningen.



Gasverksvillorna i Hjorthagen. Foto: Hjorthagens bibliotek


Kyrkan
Hjorthagens kyrka
Åren 1907-09 byggdes Hjorthagens kyrka med Carl Bergsten som arkitekt. Den invändiga utsmyckningen utfördes av konstnären Eigil Schwab och bildhuggaren Tore Strindberg. Kyrkans inredning är unik med vackra jugendmålningar.

Värtahamnen och Ropsten
I Värtahamnen har kol, koks, spannmål och sill bytt land och ägare sedan slutet av 1800-talet. Värtahamnen stod klar 1886 och blev Stockholms främsta hamn. Här skeppades stenkol, koks, petroleum, räls, spannmål, sill och foderkakor. Ut från hamnen gick olika trävaror, järnmalm, stål, gödningsämnen och tjära. Många båtar kom ju från främmande länder och på så vis kom det också in frön från främmande växter. Det finns en spännande flora i hamnområdet och även på tomten kring Värtaverket.
Vid nuvarande Ropstens station låg en mindre kobbe, där man före broarnas tid, ropade efter båtar när man ville bli transporterad till Lidingö. Denna kobbe kalldes för Roparestenen eller Rope Sten. Där fanns också ett jägarboställe med tillhörande värdshus ända fram till 1846.
1884 byggdes en flottbro mellan Torsvik och Ropsten. 1925 byggdes den gamla Lidingöbron och 1971 den nya bron. På Ropsten fanns ända fram till 1960 några villor för anställda vid gas- och elverket.

Barnrikehusen
På 1930-talet fördes en aktiv bostadspolitik.
Allmännyttan bildades för att ge familjer med små inkomster och många barn lägenheter. Man byggde så kallade barnrikehus/myrdalshus.
1939 byggde Stockholmshem 12 barnrikehus vid Dianavägen och vid Hubertusplan. Efter tidens ideal skulle husen stå glest och luftigt och omgivningen vara trivsam med lekplatser och små planteringar.
Köken var modernt utrustade med gasspis och varmvatten. På 40-talet bodde det i Hjorthagen 4811 personer. Idag ungefär hälften så många.

Hus på Dianavägen

Läs den spännande fortsättningen i mitt nästa inlägg!

12 maj 2011

Min skrivhörna

Här är min skrivhörna. Chiffonjén är inget arvegods, utan köpt i en antikaffär för några år sedan. Jag sitter ibland och funderar på vem som kan ha suttit vid den före mig. Den första som satt här hade kanske en fjäderpenna i handen och satt, precis som jag, och funderade på vad han/hon skulle skriva. Skillnaden är att jag har en laptop.
Ovanför chiffonjén hänger ett porträtt av min farmors farfar komminister Johan Gustav Pihl. Till vänster om honom hänger en målning av Edvard Perséus föreställande Erik XIV och Karin Månsdotter. Under den en almanacka med foton av mina två barnbarn.
Ovanpå chiffonjén står parianfigurinen "Kan du inte tala", designad av prinsessan Eugénie. På var sida om den två gipsfigurer föreställande Goethe och Schiller. Skrivaren och annat, som jag behöver till mitt hemkontor, har jag på en låg bokhylla bredvid chiffonjén.
Jag har äntligen skaffat mig en ny skrivbordsstol. Snygg, va? Jag tycker att det har varit svårt att hitta en snygg och bekväm skrivbordsstol, lämplig för hemmabruk till ett anständigt pris. Så tittade jag in hos Din design, som öppnat butik i närheten av min bostad och där hittade jag den perfekta stolen.
Jag använder datorn, som de flesta gör. Börjar dagen med att kolla mejl. Vidare använder jag den till att göra anteckningar i, till bildbehandling,  informationssökning, bankärenden, för att titta på något TV-program jag missat och till att läsa och skriva i något socialt forum, främst silvergenerationen.se och Facebook. Ja, så bloggar jag förstås! Då har jag gärna litet musik i bakgrunden, som jag får via Spotify. Jag har lagt in några listor med musik av Chopin, Mozart och Haydn samt en del jazzmusik.
Jag sitter i min skrivhörna en till två timmar om dagen och har det rätt trevligt.

5 maj 2011

Paris

Jag hade inte varit i Paris sedan 1969. Nu var det dags för ett nytt besök!
Visst är det en underbar stad med alla sina historiska byggnader, mäktiga boulevarder och trevliga restauranger. Men det finns en baksida också - ganska smutsigt, tyvärr.
Man kan ta en bussrundtur i den centrala delen av staden, hoppa av ibland och gå omkring. Man kan strosa genom parker och utmed Seines kajer för att sedan  slå sig ned på ett café och studera folklivet.
Hörde just på TV-programmet Resebyrån att Louvren hade blivit utnämnt till Paris mest överskattade turistattraktion. Välj Musée d´Orsay, istället. Det gjorde vi och behövde bara köa en och en halv timma för att komma in.

Tuileriträdgården

























Ett besök på kyrkogården Père Lachaise...


Ser ni spindelnäten på dörren? Hu!


Förfallet ter sig nästan makabert.


















Några måsten: den berömda bokhandeln Shakespeare and Company, inköp i en vinbutik, matmarknaden på Rue Mouffetard och en titt i lyxbutikernas skyltfönster.



Skrivarhörnan hos Shakespeare and Company

Shakespeare and Company





















Vinbutiken La maison des Millesimes






Ring för 4500 €  och klocka för 14700 €. Båda från Bvlgari.











Matmarknad på Rue de Mouffetard
















En halv dag bör man anslå till Montmartre...

Kabarérestaurangen Au Lapin Agile





Karusell nedanför Sacré-Coeur

















Då man går omkring i Paris tittar man gärna uppåt väggarna...

Linnégatan i Paris

Gatukonst














Den godaste middagen intogs på La Closerie des Lilas...

Matsedeln



Efterrätten!


Gems weekly photo challenge - LITEN

Jag har ett dockskåp och bilden föreställer dockskåpets absolut minsta föremål, en parfymflaska. Den är 7 mm hög och 5 mm bred. Den inneh...