10 mars 2024

Vatten

Vatten, det viktigaste av allt!
Glöm inte att dricka vatten är Viktväktarnas första bantningsråd !
Jag har större delen av mitt liv bott på en ö. Under de senaste 40 åren har jag kunnat se vatten från min bostad. 
Jag tillbringade under många år mina semestrar på Mälaröarna. Numera brukar jag vara minst en vecka varje sommar i Stockholms skärgård. Jag har alltid älskat att bada och simma.
Ja, listan kan göras lång över hur mycket vattnet betyder i ens liv. Säkert likadant för många.
En del av de bilder jag visar är några år gamla. 


  

Utsikt från min balkong. Vattnet under broarna heter Värtan.
 

Islingeviken på Lidingö, ett av mina promenadstråk
 
 
Forsgrenska badet i Stockholm där jag motionssimmade under många år
 
Bilden är tagen på Gällnö i Stockholms skärgård

 
Supermamma med ungar, som simmade förbi en dag på Gällnö

Hunden Stellas första möte med skärgårdens vatten sommaren 2012
 


Vestfjorden vid Lofoten

Schönbrunn i Wien  
 

Lake Windemere i Lake District, som ligger i norra England

Porto i Portugal
 

Heidelberg, Tyskland i höstdis. Floden heter Neckar.


Fågelbad i trädgård i Heidelberg



7 mars 2024

Internationella kvinnodagen - Margareta Huitfeldt


Den 8 mars är det Internationella kvinnodagen. Jag brukar försöka hitta någon intressant kvinna att skriva om i samband med detta. Denna gången kommer turen till Margareta Huitfeldt.
Sommaren 2022 var jag på en rundresa i Bohuslän. Vid ett tillfälle stannade vi vid det vackra Sundsby säteri, som ligger i Tjörns kommun. En guide visade oss runt och berättade om Margareta Huitfeldt, som en gång hade ägt detta och mycket mer. Guiden berättade så fint om Margareta att jag blev fängslad av hennes livsöde.
Margareta Huitfeldt levde 1608 till 1683. Hon var en högadlig godsägare som på äldre dagar kom att donera sin förmögenhet till olika ändamål.
Margareta växte upp hos sin mormor på Sundsby säteri. Hon gifte sig 1635 och fick tre barn, men inget av dem levde till vuxen ålder.


En del av Sundsby säteri


Köksträdgården. Bilden är från Sundsby hemsida.

Vid 43 år ålder blev hon änka och skötte sedan sina gods Åby och Sundsby, på egen hand.
Hon blev känd som den då rikaste kvinnan i Bohuslän.
I ett testamente från år 1664 instiftades en donation till minne av hennes framlidne son. Det var den näst största jorddonationen någonsin i Sverige. Donationen innefattade bland annat Sundsby säteri och Åby säteri. Den möjliggjorde skolgång för 30 gossar och gav också medel till enskilda personer samt understöd till vetenskaplig forskning. Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg fick sitt namn uppkallat efter henne.
Sundsby säteri förstördes vid en brand med återuppbyggdes. Det är ett intressant utflyktsmål och öppet för allmänheten. På Åby säteri huserar i dag Nordens ark.

Faktauppgifterna om Margareta kommer från:
Margareta Huitfeldt, www.skbl.se/sv/artikel/MargaretaHuitfeldt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2024-01-04.
Bilden i inledningen är ett fantasiporträtt. Om det fanns några porträtt av Margareta, så förstördes de vid branden.



22 februari 2024

Korsordet - 100 år



Visste ni att korsordet fyller 100 år i år?

Korsord är ett tidsfördriv där ett rutsystem med ledning av mer eller mindre gåtfulla upplysningar (kallade nycklar) skall fyllas med ord, vågrätt och lodrätt.
De tidigaste, enkla formerna med ett litet antal korsande rutrader förekom i barnböcker och barntidningar under senare delen av 1800-talet, men förvandlades för första gången 1923 till en förströelse för vuxna i tidningen New York World.
Sitt definitiva genombrott fick de 1924 och började då även spridas till Europa.
De första svenska korsorden är från 1923. Det var i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som de infördes i, under benämningen ordfläta.
Bildkorsord där vissa nycklar ersatts av bilder blev populära under 1950-talet. (NE).

Den finns mängder av korsord i dagstidningar och tidskrifter. Det finns också specialtidskrifter som enbart innehåller korsord och andra typer av klurigheter.
På Tankesport.se får man litet vägledning om hur man skall gå till väga, när man skall välja bland den enorma mängden korsordstidskrifter. Den äldsta tidskriften heter Krysset. Den började utkomma redan 1957.



Det finns en del människor, som blir helt besatta av att lösa korsord och många blir ju också väldigt skickliga.
Själv har jag kommit igång med att lösa korsord först nu på gamla dar. Som medlem i SPF får jag tidskriften Senioren. I den finns korsord som passar mig. Ibland rätt enkla, ibland litet svårare.
I Lidingö församlings programblad brukar det också finnas korsord. De är väldigt enkla och där vann jag faktiskt vid ett tillfälle ett presentkort i en tebutik!
Nästa steg blir att ta itu med DN:s korsord.
Att lösa korsord kan vara mentalt stimulerande - hjärngympa kallas det för. Man lär sig en del och så får man litet avkoppling. Kan man dessutom vinna något, blir det litet spännande.
När jag har ett korsord på gång, sitter jag helst med det på kvällen. Inget på TV som lockar och jag är för trött att läsa. Då passar det bra att sitta en stund med korsordet. Om jag fastnar är det bara att lägga det ifrån sig och återkomma nästa dag. Då brukar det lossna!
Jag skäms inte för att jag tar en del hjälp genom att googla. Det finns ju faktiskt mycket, som är helt omöjligt att känna till. Korsordsmakarna är ju ibland riktigt finurliga!
I boken Galen i korsord av Hans Christian Nygårdh kan man läsa mer om korsord.



Hur gick det med korsorden som jag visar i början av inlägget? Jo, jag skickade in dem till Senioren, men vann ingenting. 

13 februari 2024

Gatufoto

Gatufoto är bilder av människor och situationer i det offentliga rummet.
Jag har låtit detta bli en utmaning och försökt att hitta några lämpliga motiv. Men att ta bilder på människor i offentliga miljöer är något som jag drar mig för. Folk kan ta illa upp. Situationer är litet lättare att hitta. Men framför allt är det lätt att hitta miljöer, gärna litet roliga eller udda och fotografera dem. Alla bilder är tagna i Stockholm år 2023. 

Hängde på ett staket i Norra Djurgårdsstaden


Halloween i Norra Djurgårdsstaden. 



Samma fastighet som ovan, men nu är det jultid och grannarna bredvid ville också vara med!


Här är det i alla fall en bild med människor. Det är mitt äldsta barnbarn och min dotters sambo, som hjälper henne att flytta.


Hötorget.  Bilden har fått ett filter som ger 1950-talsatmosfär.


Gatukonst i Värtahamnen


Torstenssonsgatan ner mot Strandvägen

3 februari 2024

Djurmöten




Det har varit en kall vinter med mycket snö. Roligt för barnen, men för oss äldre kan det vara litet besvärligt, särskilt när det blir halt. Eftersom jag har hund måste jag alltid ut, men är det väldigt kallt  blir det bara korta promenader. Så jag försöker att hitta på annat att göra, eftersom skidåkning och andra vintersporter inte är aktuella för mig.
Jag åkte in till stan en eftermiddag och promenerade ner till Strömbron för att se hur sjöfåglarna hade det. Solen höll just på att gå ned.
Stockholms ström har ett rikt fågelliv vintertid, då många sjöfåglar söker sig till öppet vatten. Stockholms stad matar fåglarna under perioden december - mars då fåglarna har svårt att skaffa sig föda. Traditionen att mata fåglarna här går tillbaka till början av 1930-talet.
Vid platsen finns en informationstavla, där man kan se vilka fåglar, som brukar förekomma. Knölsvanen är den vanligaste. 


Matlådorna syns längst ner på bilden

Ytterligare djurmöten blev det då jag besökte Stockholms kattcafé Java Whiskers, som ligger i Vasastan. Vill man besöka detta café bör man boka tid och vara beredd att följa vissa regler i samband med besöket. Dessa raringar höll mig sällskap, då jag tog en kopp kaffe. Den enfärgade på sista bilden var väldigt kelsjuk och kom flera gånger upp i mitt knä.




Ett djurmöte, på distans visserligen, men väl så dramatiskt och ovanligt, fick vi uppleva här på Lidingö för några veckor sedan, då det siktades varg på ön.
Varg har synts här tidigare för många år sedan. I detta fall, som alltså bekräftades av viltvårdaren, antar man att vargen kom från Norra Djurgårdsstaden och att den sedan hade tagit sig ner på isen och sprungit till Lidingö, där den faktiskt siktades i ett bostadsområde. Vart den sedan tagit vägen vet jag inte, men det bedrivs spaning på den.
Bilden är från DN.





26 januari 2024

Musikmöten

 

Det är alldeles för sällan jag kommer iväg på konserter nu för tiden. Men under januari månad fick jag möjlighet att bevista hela tre konserter. De hade helt olika karaktär.

Den första var Nyårsdagskonsert i Stockholms stadshus.  Dessa nyårskonserter har en lång tradition och i år firades det nya året med stämningsfull musik på Sveriges största orgel, som finns i Blå hallen i Stockholms stadshus.

Lång kö till konserten

Den brittiska organisten Anna Lapwood presenterade ett program med atmosfäriska klanger där svallande symfonisk musik från 1900-talets första hälft blandades med både modern science fiction och traditionell svensk folkmusik.
Det var mäktiga toner att lyssna på!

Orgeln

Piporna sitter i Blå hallens tak


Nästa konsert var på jazzklubben Fasching, som ligger på Kungsgatan i Stockholm. Den jazzklubbben tillhör Europas äldsta och mest anrika jazzklubbar. Den har funnits sedan 1977 och har överlevt både Nalen och Gyllene cirkeln.




En väninna till mig hade fått två fribiljetter och bjöd med mig på konsert. Musiken denna lördagskväll bestod av storbandsjazz - Bagge Big Band under ledning av Carl Bagge och Per Ekdahl samt  sångartisterna Isabella Lundgren, Bo Sundström, Kristin Amparo och Alexander Lövmark. Underbar musik och fantastiska sångare!
Det var mycket folk i publiken och en härlig stämning!


Bagge Big Band och Kristin Amparo



Den tredje konserten var på Musikhögskolan.
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm utbildar musiker och musiklärare på högsta internationella nivå. KMH verkar med anor från 1771 och flyttade 2016 in i ett nytt campusområde på Östermalm.



Musikstudenterna  behöver träna sig i att uppträda och ordnar konserter, som allmänheten inbjuds till. Men det gäller att vara ute i god tid, konserterna är gratis och blir snabbt fullbokade.
Nu fick jag även här ett erbjudande att gå med en väninna, som fått en biljett över till en lunchkonsert. 
Denna konsert bestod av roliga arrangemang med sång och gitarr. Det var fyra studenter, som uppträdde. En av dem spelade gitarr och tre sjöng.
Det var musik av bland andra Johann Sebastian Bach, Edvard Grieg och Giulio Regondi. Studenterna var otroligt duktiga!


Christoffer Helenius Finman, Svante Gustafsson, Liv Nyberg och Siri Krosness



17 januari 2024

På mina väggar

Det är trevligt att ha tavlor på väggarna i sitt hem. Jag tittar ofta på mina och en del av dem väcker minnen...
Många av mina tavlor kommer från mitt föräldrahem. Det är bara några enstaka som jag köpt själv eller fått i present.


Denna tavla är målad av Lilly Kjellén. Hon levde 1874-1946. Många tror att den föreställer en gård, som skulle ha funnits i min släkt, men det gör den inte. Jag har faktiskt ingen aning om vad den föreställer. Tänk att man aldrig kom sig för att fråga föräldrarna! 
Kanske det är en gård på Öland, för konstnären vistades ofta där. 


Denna tavla, som är min favorittavla är målad av Anna Maria Gardell Ericson. Hon levde 1853-1939. Hon var mycket uppskattad och berömd på sin tid och finns faktiskt representerad på Nationalmuseum.



Denna tavla är målad av Bo Yson Sjöberg. Han levde 1915 - 1994.



Stockholmsmotiv som synes. Konstnären okänd. Jag skickade en förfrågan med bild till Auktionsverket, men de visste inte heller vem som målat tavlan.



Ännu en tavla med Stockholmsmotiv. Det är en etsning som föreställer Lilla Glasbruksgatan (numera Klevgränd). Konstnären heter Ernst Hällgren. I Svenskt konstnärslexikon får jag veta att han levde 1889 till 1944 och att han var teckningslärare, målare, tecknare och grafiker. Han finns representerad på Nationalmuseum.




Här är en akvarellmålning  med motiv från min hemstad, Lidingö. Det är Foresta och Värtan man ser. Konstnären heter Per Lindqvist. Jag köpte tavlan för några år sedan och tycker mycket om den. 





Slutligen vill jag visa hur jag har ordnat några av de teckningar, målningar och broderier, som mina barn och barnbarn gjort då de var små. Tavlan längst upp till vänster är väldigt färgstark. Den gjorde min dotter med fingerfärg då hon var 1 1/2 år. 

8 januari 2024

Fredagskänsla


För många människor innebär fredag sista arbetsdagen i veckan och att man har två dagars ledighet att se fram emot.
Nu är jag ju pensionär sedan många år tillbaka, men jag minns mycket väl den känsla som infann sig på fredagar, då jag fortfarande var yrkesverksam. Man var väl mest trött då man kom hem. Hushållsbestyr och annat fick vänta till lördagen. Som pensionär kan man ta itu med sådant redan på fredagen.

Denna vinterfredag var det klart väder och mycket snö. Det var dessutom kallt, så hunden och jag klädde på oss ordentligt när vi tågade iväg till hundfrisören. Min  hund Stella är en Cavalier King Charles Spaniel och skall varken klippas eller trimmas, men hennes päls blir lätt tjock och tovig så jag brukar lämna in henne några gånger om året för att få hjälp med en rejäl genomborstning. Därefter blev det bad och litet putsning i öronen och under tassarna. Hon blev så fin!

Camilla och en måttligt road Stella


Under tiden kunde jag slinka in på biblioteket tvärs över gatan och låna en bok och några tidskrifter. Ser ni på bilden att det står BARN på väggen längst upp nära taket? Jag tycker inte om att man använder intern jargong på det viset. Barnböcker bör det stå, eller om man nu skall vara riktigt noga, barnmedier.


När vi sedan kom hem var det dags för städning. Nu råkade det vara trettondagsafton denna fredag och det var läge att städa bort allt julpynt. Belysningen på balkongen får sitta kvar månaden ut.
Tulpanerna fick en bättre placering och påminner en om att våren är på väg.



På kvällen tog jag en kopp te och de sista bitarna av min engelska fruktkaka. Sedan kunde jag luta mig tillbaka i soffan, lyssna på Trettondagskonserten från Berwaldhallen  och bläddra i mina tidskrifter. Min fräscha hund låg bredvid.





Vatten

Vatten, det viktigaste av allt! Glöm inte att dricka vatten är Viktväktarnas första bantningsråd ! Jag har större delen av mitt liv bott på...