24 september 2017

Norra Djurgårdsstaden


Norra Djurgårdsstaden är ett nybyggt område i nordöstra Stockholm, som sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder. Området gränsar till Hjorthagen, en gammal stadsdel där ett gasverk tidigare låg.
Eftersom jag bor tvärs över vattnet har jag kunnat följa detta områdes framväxt. Jag passerar också igenom området, när jag ibland tar buss från stan till Ropsten.
Några gånger under sommaren har jag stannat till och gått runt i området och tagit litet bilder. Jag tycker att det är ett otroligt tjusigt område. Vilken spännande arkitektur! Området är fortfarande under utbyggnad.
Jag skulle mycket väl tänka mig att bo där. Nära till naturen, nära till vatten och nära till Stockholms city. Men priserna för lägenheterna är skyhöga.


Invigning av Jeppe Heins vattenkonstverk




Brygga vid Husarviken. I fonden skymtar Norra Djurgårdens natur


Solrosorna kämpar på trots byggkranar



Massor av bänkar på Storängstorget. I fonden skymtar gasklockan i plåt, ett riktigt landmärke. Den kommer att rivas.

Innergård


Bobergs gasklockor och flera andra industribyggnader i samma stil blir kvar och skall bland annat användas till kulturverksamhet.


15 september 2017

Gröna Lund


Visste du att 65-plussare har fri entré på Gröna Lund, även konsertkvällar?
Jag älskade att gå på Gröna Lund, då jag var barn. Bilden nedan föreställer mina föräldrar och mig själv och är tagen 1955 på Tivoli, som det kallades då. Bilden är förmodligen tagen av min äldre bror.
Några besök blev det med de egna barnen på 1980-talet och något besök har det också blivit på 2000-talet med både barn och barnbarn.



Denna sommar gick jag runt helt på egen hand en tidig eftermiddag bara för att fotografera.
Mycket är förändrat. Det finns många fler aktiviteter och man skulle nästan inte kunna orientera sig om inte Spanska trappan fanns. Jag riktade in mig på sådana aktiviteter, som kan anses klassiska. En del har försvunnit eller brunnit ner, en del har återuppstått, ibland i annan skepnad. När jag skriver åldern under bilden innebär det inte att alla delar är ursprungliga. Man måste naturligtvis renovera ibland.

Cirkuskarusellen, 100 år gammal.

Dansbanan från 1942

Lilla pariserhjulet, 80 år gammalt


Lustiga huset från 1927. En gång nedbrunnet och sedan återuppbyggt.

Kättingflygaren. En liknande fanns redan på 1920-talet.
Så här ser radiobilarna ut idag. De första kom 1927.
Missa inte de fina glasmålningarna av Armand Rossander som finns på Tyrols fasad!

5 september 2017

Installationen Under av Charlotte Gyllenhammar


Med anledning av min kurs i konsthistoria har jag tittat litet närmare på några offentliga konstverk här i Stockholm.
Installationen Under av Charlotte Gyllenhammar är från 2006. Det är en skulptural gestaltning i brons, fotografi; emulsion på akrylglas. Den är placerad i Försvarshögskolans och Utrikespolitiska institutets gemensamma entréhall.
Charlotte Gyllenhammar är född 1963.
I inledningen till biografin över Gyllenhammar, utgiven 2004, skriver Håkan Nilsson (bl a konstkritiker på DN) följande:
Charlotte Gyllenhammar vänder gärna på våra mest invanda begrepp: redan 1993 hade hon hunnit rekonstruera resultatet av en sprängd resväska, låtit hänga en ek upp och ner utanför Åhléns varuhus i Stockholm och ställt ut en replik av sin egen ateljé i Carl Milles ateljé. Sedan dess har hon arbetat med installationer, med video och film och med olika rumsliga gestaltningar. Men det finns något som binder samman hennes mycket olikartade verk, som gör att det är svårt att förbli oberörd inför dem. Det vilar en påträngande obehaglig känsla över dem som på en gång är uppfordrande och intressant. Det är samtidigt en känsla som är svår att komma åt.




Så kände jag också, då jag första gången såg denna installation, som består av ett antal barn, som ligger i en ring. Ett barn står på knä och tittar upp mot en kupol. Installationen visar sig ha ytterligare en del, som befinner sig bakom en glasvägg litet längre bort. Tur att jag hade min son, som arbetar i huset, som guide, annars hade jag nog missat den delen. Gyllenhammar bjuder in mig till den ena delen av installationen, men stänger mig ute från den andra. Eller är det tvärtom? 



Varför finns installationen just i entréhallen till dessa myndigheter?  Barn är ett ofta återkommande tema hos Gyllenhammar. Denna installation  består av skulpturer av de mest sårbara och utsatta  – barnen. De som arbetar i detta hus blir påminda om det, likaså deras besökare! Titeln Under är tvetydig.
Jag känner mig verkligen berörd av installationen, men också konfunderad. Den inger mig en känsla av oro, ja sorg.  Barnen är ju helt övergivna och ser rädda eller ledsna ut. Ett av barnen står på knä och tittar upp på kupolen. Hoppas kanske på hjälp? Barnen innanför glasväggen verkar dock litet mer aktiva. Den ena åker faktiskt pulka! Intressant är att notera, att den delen av installationen är under bar himmel vilket betyder att det kan komma in snö där på vintern. Genast litet mer hoppfullt!
Jag vet att Gyllenhammar tidigare berört krig, katastrofer och terrorhot i sin konst. Det gör hon  här också. Tyvärr ständigt aktuella ämnen.
På nätet hittar jag på
Statens konstråds hemsida  en analys, skriven av Håkan Nilsson, som ger mig en del stöd i mina funderingar. Där står bl a ”Gyllenhammars installation vägrar vara ”bara” en utsmyckning. Den ställer betraktaren inför frågor som bär på enorma anspråk om ansvar och deltagande. Men det sker inte genom pekpinnar eller förmaningar. De anonyma barnen för frågan till ett personligt och vardagligt plan. Storpolitikens konsekvenser sker på individens nivå.”


 

31 augusti 2017

Veckans rubrik: Ordet är fritt

Nu startar Veckans rubrik igen! Tove med bloggen Blogg&blandat  har valt teman för september. Först ut är Ordet är fritt.
Ja, det kan ju låta enkelt. Man skulle alltså kunna skriva om precis vad som helst, eller...?
Ordet är fritt är något man brukar höra någon säga efter att personen hållit ett anförande. Anföranden av olika slag hör eller läser man ju överallt - i tidningar, i radio och TV eller vid offentliga debatter.
Jag brukar vara försiktig med vad jag skriver om i min blogg. Politik, religion och sociala frågor är laddade ämnen, som jag undviker.
Kanske jag skulle skriva om några mindre laddade saker, som engagerar mig just nu?
Kampanjen om att inte ta plastpåsar i onödan i butikerna tycker jag är behjärtansvärd. Speciellt om det kan resultera i mindre nedskräpning. Litet svårt att förstå ändå, eftersom man ju måste använda plastpåsar till soporna. Det är dit de går hemma hos mig i alla fall. Det skulle verkligen inte falla mig in att slänga ut en plastpåse i havet!
I den stockholmsförort jag bor i, planeras utbyggnad av vårt centrum. Det skall byggas fler bostäder. Det behövs naturligtvis, men man planerar också ytterligare butiker. Många tvivlar på att de kommer att bära sig eftersom näthandeln ökar mer och mer. Det är framför allt kläder, som människor köper på nätet.
Hittills har jag mest köpt böcker, färgpatroner och mat på nätet. Sådant som inte kan bli fel. Men nu har jag för första gången köpt en matta och är helnöjd. Hunden också!



Lika nöjd är hon dock inte med sin nya matskål (inte köpt på nätet!). Jag slog på stort och köpte henne en ny FLOTT matskål med små fjärilar på. Den är dessutom greppvänlig och lätt att rengöra. MEN HON GILLAR DEN INTE! Till saken hör att hon har aldrig varit särskilt intresserad av mat, utan måste ofta trugas. Detta med att få hunden att äta ur den nya matskålen, är för närvarande det som engagerar mig mest!





23 augusti 2017

Återblick på sommaren 2017

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och det är dags för en återblick!

JUNI
I början av juni fick jag möjlighet att ta med barnbarnet Artur 3 1/2 år till Junibacken. Det passade ju bra med tanke på namnet på denna fantastiska  anläggning! Barn bör inte vara för små, då man gör detta besök. De har mer utbyte av det, om de har haft möjlighet att bekanta sig med de barnboksfigurer man träffar på där. Artur kände igen de flesta, men inte alla. Så vi får återvända dit om några år då han blivit mer beläst! Roligt var det i alla fall. Sagotåget var det bästa. Och glassen, förstås!

Artur i knäet på Mamma Mu

Jag har börjat spela spela boule! Det är ju en ganska enkel och okomplicerad sport. Men man måste försöka lära sig vissa regler och lämplig teknik. Jag har fått mycket hjälp av spelare (läs pensionärer), som har hållit på i många år. På bilden är det grannen Annette som visar mig lämplig teknik för ett kast. Som synes är detta en hundvänlig sport.



Jag gick en kurs i konstvetenskap i våras. Till den hörde att skriva en essä om några offentliga konstverk. Jättekul utmaning att roa sig med när vädret var dåligt. Delar av essän har jag publicerat på bloggen.



JULI
Den 6 juli varje år genomförs en fest i Carl Michael Bellmans anda på Elfviks gård. Årets trubadur var Carl Håkan Essmar, som sjöng och spelade med en cister, ett gammal instrument. Medhavd picknickmat avnjöts i gräset. Detta arrangemang äger rum detta datum till minne av att den dagen år 1788 var Bellman gäst på Elfviks gård.

Foto: Bo Vading

Min årliga sommarvecka på skärgårdsön Gällnö inträffade denna månad. Här är en bild på den stuga jag brukar hyra. Mer om denna underbara ö finns i ett tidigare inlägg.





AUGUSTI
Att läsa en klassiker hör sommaren till. I år blev det Buddenbrooks av Thomas Mann i ny översättning av Ulrika Wallenström.
Jag läste den som ljudbok. Det blev en upplevelse förmedlad av uppläsaren Irene Lindh. Gillade ni TV-serien Downton Abbey, så gillar ni den här boken, även om den utspelar sig i Tyskland under 1800-talet och huvudpersonerna inte är en adelsfamilj utan en köpmannafamilj. Självklart får man också en djupare inblick i karaktärerna, miljöerna och tidsandan i en bok än i en TV-serie.
I höst utkommer för övrigt en stor biografi om familjen Mann. Den skall bli intressant att läsa.




Sommarens utflykt gick till den närbelägna Norra Djurgårdsstaden. Mer om detta i ett senare inlägg.

13 augusti 2017

Mitt dockskåp





Några har under året undrat hur det gått med det dockskåp, som jag började inreda förra våren. Pysslande med dockskåpet har varit något jag ägnat mig åt, då jag inte haft något annat för mig. Det har inte känts som något som brådskar. Det har varit roligt att få gå och fundera litet över hur man vill ha det. Jag har handlat en del på nätet och besökt Miniatyrmässan, som hålls två gånger om året. Urvalet av dockor och möbler i gustaviansk stil är mycket begränsat. Jag fick specialbeställa madame Lillkvist, dockan med gustavianska kläder, som alltså är husets enda invånare, förutom kökspigan. Några enkla småsaker har jag faktisk lyckats tillverka själv.
Jag ville studera en genuin gustaviansk miljö och inväntade alltså den visning av Skogaholms herrgård, som görs varje sommar på Skansen.
Nu tycker jag ändå att det är dags att visa upp det jag åstadkommit hittills. Det återstår att göra en del kompletteringar och förbättringar, men man kan ändå säga att det är i stort sett klart.
Det går att klicka på bilderna, så blir de större.

Sovrummet

Närbild på toalettbordet

Salongen

Närbild på madame Lillkvist vid kaffebordet

Köket

Närbild på köksbordet. Observera råttan på golvet!


22 juni 2017

Fjärilen - en arkitekturskulptur i Rålambshovsparken





Som jag har berättat tidigare, läste jag konstvetenskap på Senioruniversitetet i våras. Vi fick en hemuppgift under sommaren. Jag valde att skriva om tre offentliga konstverk. Här kommer texten om det andra.

Arkitekturskulpturen Fjärilen av Elli Hemberg är från 1980 och placerad i Rålambshovsparken i Stockholm. Det är en vit kubistisk betongskulptur.
På Stockholms stads hemsida presenteras den på följande sätt: En vindskyddande parkmöbel, en avskild vrå eller ett regnskydd eller som titeln antyder ett avtryck av en fjärils rörelsemönster – det finns många tolkningsmöjligheter. Hela skulpturen skapades först som ett klippark i kartong innan den tillverkades i full skala.
Elli Hemberg, som levde 1896-1994, startade sin konstnärsbana med teckning och måleri för att sedan övergå till skulptur. Hennes genombrott kom sent i livet.
Fjärilen, som är 6,3x4x4,4 meter är baserad på dynamisk symmetri. I korthet kan man förklara detta på följande sätt:  I den organiska världen råder en dynamisk symmetri – livets och rörelsens symmetri. Detta i motsats till den statiska symmetrin, som råder i den oorganiska naturen.
Vid invigningen sade stadsträdgårdsmästare Holger Blom: Fjärilen är arkitektur som fri konst i ordets verkliga bemärkelse. Den ger skydd samtidigt som den fångar upp fältet, solljuset, vattnet och staden. Den ljusa vingen väntar våren. För de tusentals soldyrkarna på den gröna mattan blir den en symbol.
Elli Hemberg är en företrädare för den konkreta skulpturen. Konkretismen leker med rumslig upplevelse och när man förflyttar sig runt konstverken skiftar de ofta i färg och form. 
Jag blev verkligen överraskad då jag kom hem och tittade på mina bilder av konstverket i datorn. Nu såg jag plötsligt att vingen såg högre ut från sidan än framifrån. Vid närmare studier kring Hemberg sätt att arbeta, förstod jag  att detta var ett medvetet val av konstnären och att det väl egentligen är en synvilla.
Jag tycker att Elli Hemberg har en mycket fin rytmkänsla och att skulpturen passar mycket bra in i denna  fartfyllda miljö med biltrafik och många människor som rör sig i parken.

 


14 juni 2017

Tuffsen - en lekskulptur i Humlegården




Som jag tidigare berättat läste jag konstvetenskap på Senioruniversitetet i våras. Efter kursen fick vi elever ett förslag att skriva en essä om tre offentliga konstverk.
Jag har valt ut några, som jag tycker är intressanta. Här kommer texten om det första konstverket i förkortad version.
Tuffsen av Egon Möller-Nielsen är en lekskulptur i betong, som är placerad i Humlegården i Stockholm. Den är från 1949. Egon Möller-Nielsen, som levde 1915-1959, kom till Sverige från Danmark på 1940-talet. Han gjorde amorfa lekskulpturer, som än i dag är i bruk på flera ställen i landet. Det finns inslag av lek och experiment i hans formgivning.
Tuffsen har sina rötter i surrealismen. Den föreställer ingenting alls, utan låter betraktaren eller användaren följa dess kurvor och håligheter, precis som man vill.
Möller-Nielsen var en pionjär för "sociala" skulpturer, som alltså var tänkta att barn skulle vidröra och leka med. Han har fått många efterföljare i landet.
Att jag valt att skriva om denna skulptur, beror dels på att det är en föregångare till fantasifulla lekskulpturer, men också för att jag har en litet personlig koppling till den. Jag gick i skola på Sturegatan på 1950-talet och lekte mycket i Humlegården.
Då jag nu på äldre dar besökte parken för att fotografera skulpturen, hade jag sådan tur att jag träffade på två flickor i 8-10-årsåldern, som var där med sin mormor. Mormodern berättade att de varit på denna plats många gånger och att flickorna älskade skulpturen.




7 juni 2017

Millesgården




Millesgården www.millesgarden.se är en gåva från skulptören Carl Milles till svenska folket. Carl Milles levde 1875-1955. Området är den tomt på Lidingö, som han och hans hustru köpte 1906, där de lät uppföra sitt hem och en ateljé. Området har sedan utvidgats och utvecklats i omgångar under åren. Millesgården innehåller inte bara Carl Milles egna konstverk utan också en del verk av andra konstnärer. Det finns också en konsthall där man regelbundet har utställningar. I trädgården finns vackra träd, blommor, bänkar och servering.
Ta gärna med barn och barnbarn dit. Lämplig ålder från 7 år. Förutom att Millesgården innehåller en mängd vackra skulpturer och sprudlande fontäner, har den också en massa spännande små hus, vindlande trappor, snirkliga gångar och andra fantasieggande skrymslen.
Mitt senaste besök var på Nationaldagen. Det var strålande väder och mycket folk. Flaggorna vajade och en orkester spelade på podiet.


Aganippefontänen

Susanna till vänster och Bågskytten till höger

Europa och tjuren




Guds hand till vänster. De andra är musicerande änglar.


Dagen till ära fick modellbåtentusiasterna sitt...


Musikunderhållning


I publiken stötte jag på körkompisen Maj-Lis iförd Lidingödräkten

Lilla najaden

Poseidon till vänster och i mitten Pegasus

Skridskoåkerskan

Springande vildsvin

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden är ett nybyggt område i nordöstra Stockholm, som sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder. Området gr...